[logga in]
[föregående Kvack] [nästa Kvack]
| Redaktör: | Johan Blixt och Åsa Johansson |
|---|---|
| Utförande: | Vitt papper, 8 sidor |
| Upplaga: | 900 |
| Packningsdatum: | 20 februari 2002 |
[PDF] (kräver inloggning)
Välkommen till NAFS(k):s första utskick för 2001 i vilket ni finner Kvacket (som ni rimligtvis läser just nu) och eventuellt ett inbetalningskort om vi tycker att vi behöver era pengar mer än vad ni gör. De jublande kollusorer som bor i Stockholm eller av andra anledningar är medlemmar i KAJSA får dessutom ett fint årsmötesprotokoll.
Årets årsmöte anordnas lördagen den 20 april, kl 13.13-17.00. Lokalen är samma som på höstmötet i fjol, dvs. Läktarfoajén i Brygghuset, Norrtullsgatan 12N i Stockholm. Årsmötes- handlingarna skickas ut senast två veckor före mötet.
Om du vill lämna en motion till årsmötet
måste den vara styrelsen tillhanda senast sex
veckor före årsmötet, dvs. lördagen den 9 mars.
En motion bör disponeras på följande sätt:
rubrik, bakgrundsfakta, argumentation och en
eller flera att-satser (exempelvis ”Jag föreslår att
årsmötet ger styrelsen i uppdrag att ...”).
Valberedningen uppmanar intresserade med-
lemmar att lämna förslag till kandidater till de
personval (styrelse och revisorer) som ska göras
på årsmötet. Enligt stadgarna ska valberedningen
lämna sin kandidatlista till styrelsen senast fyra
veckor före årsmötet, dvs. lördagen den 23 mars.
Adressen är ny för i år:
NAFS(k):s valberedning
c/o Per Vedin
Kronobergsgatan 21
112 33 Stockholm
KAJSA:s verksamhet har inte varit särskilt omfattande de senaste åren. Framför allt beror detta på att de flesta som sitter i styrelsen också sitter i NAFS(k):s styrelse och därför främst engagerar sig i den nationella verksamheten. Om det finns några eldsjälar i Stockholm med omnejd som vill ta över verksamheten i KAJSA, så ombedes ni ta kontakt med NAFS(k):s kansli före årsmötet i april.
| 2645 | Sara Brånn | VINGÅKER |
| 2646 | Tomas Kidelius | UMEÅ |
| 2647 | Jan Oscarsson | UMEÅ |
| 2648 | Pia Toivonen | KAUSTBY |
| 2649 | Linnea Norrby | LERUM |
| 2650 | Erik Häggblad | SOLNA |
| 2651 | Emma Ekelund | DJURSHOLM |
| 2652 | Lars Värmnäs | LIDINGÖ |
| 2653 | Hans Netzell | SKOGHALL |
| 2654 | Simon Bülow | KARLSKRONA |
| 2655 | Daniel Sving | BERGSJÖ |
| 2656 | Josef Johansson | SOLLEBRUNN |
| 2657 | David Ackerot | MÖLNDAL |
Snart ska vi åter höra den gamla visan om bullarna, pengarna och gissningarna. (I samband med fastan sjunger danskarna ett antal sånger med detta innehåll. ö.a.) Vi befinner oss mitt inne i fastan och vad kan en Kvacket-skribent få ut av det måntro? Jo, Kalle har då och då firat fastan eller liknande högtider i de danska serie- tidningarna. Jag minns särskilt en serie, ”Karneval i sta’n”, som jag först läste på tyska, och som jag därför känner som ”Rosenmontags- Rummel”. (I den svenska versionen handlar serien inte om fastan, utan om en karneval. ö.a.) Jag föreställer mig att det betyder något i stil med ”fastlagsmåndagsfest”, men jag är ju ingen tysklärare. I serien håller Ankeborgs föräldrar ett möte, där de avtalar ett samarrangemang för barnen i staden, för att slippa att de springer runt och tigger. Kalle glömmer emellertid avtalet och köper i sista stund åtskilliga kilo godis för att dela ut till de barn som kommer och knackar på, men eftersom Ankeborgsbarnen är på fest blir Kalle sittandes ensam hemma, sur över att ingen vill ha hans godis. Till slut kommer en pojke förbi, men han blir snarare trumpen än tacksam när Kalle kastar ner hälften av allt godis i hans säck, för därmed kan han ju inte längre tillåta sig att gå runt och tigga.
Jag måste inflika att serien, som är skriven av den store mästaren Barks, inte handlar om fastan i originalet. Barks hade troligen aldrig hört talas om denna underliga tradition, från vilken vi endast har godistiggandet kvar. Ursprungligen var det visst något med att fasta intill påskan kunde vara sunt för en del personer!? Serien handlar, liksom andra serier av Barks, troligen om den amerikanska högtiden Halloween, som vi kan kalla ”allehelgeners aften” på danska. Ja, de flesta känner väl till traditionen, eftersom varuhus och (gud förbjude) serietidningar som Kalle Anka & C:o har en tendens att tjata mycket om det nuförtiden. Man kan kanske tro att jag som beundrare av Barks och Rosa, som är amerikaner, skulle vara väldigt fascinerad av det amerikanska, men så är icke fallet. Det är deras historier som jag beundrar, och de gör emellanåt kraftigt narr av dessa amerikaniserade ting. Det är också med sorg som jag ser Kalle Anka & C:o, tillsammans med blomsterhandlare, börja göra Valentine’s day till något särskilt i Danmark. Har vi inte mors dag, julaftonen, födelsedagar och så vidare? Spenderar vi inte tillräckligt med pengar på blommor och gratulationskort? (”Excuse me”, kan jag höra en av mina ankvänner säga, ”but you’re getting off- topic ...”.)
Nåväl, låt oss gå över helt till Halloween. Barks har skrivit andra härliga serier om högtiden, varav den ena blev återutgiven i samband med Halloween i oktober 2000. I den långa av de två, ”Häxornas natt”, försöker knattarna, med hjälp av häxan Tyra Trollpacka och alla tänkbara medel, att få Kalle att dela med sig av sitt godis. Serien är inspirerad av en tecknad film, men Barks byggde in extra saker i serieversionen. Den blev dock censurerad till oigenkännlighet vid den första amerikanska utgivningen. I Danmark har vi som tur är haft möjlighet att läsa den två gånger i sin fulla längd.
Den andra, korta serien, ”Knatte, Fnatte och Tjatte och ett antal onda andar”, är direkt genial och handlar om en av Oppfinnar-Jockes uppfinningar, Ande-gäckaren, som snappar upp onda andars planer och hjälper sina användare – knattarna i det här fallet – att lura dem. När knattarna råkar höra att Kalle vill att de ska vara kavaljerer åt några flickor på en Halloween-fest som Kajsa har anordnat, tar de hjälp av Ande- gäckaren som råder dem att fly. Det visar sig dock så småningom att uppfinningens olika råd inte är de allra bästa, och efter många turer tvingas knattarna gömma sig i en jättepumpa. Dessvärre är det just denna pumpa som ska skäras upp på Kajsas fest inför alla gästerna och knattarna tvingas slutligen dansa med flickorna i alla fall.
”Karneval i sta’n” av Carl Barks. WDC 254. Utgiven i Sverige i KA 6/1977 och KA 7/1993. I Danmark med titeln ”Fredelig fastelavnsfest” bl.a. i AA 7/1993 och i Tyskland med titeln ”Rosenmontags-Rummel” (WDC 254) bl.a. i MM 8/1993.
”Häxornas natt” av Carl Barks. DD 26. Utgiven i Sverige i Guldbok 10, KA 43/2000 och VKFT 1980, då med titeln ”Kalle, Knattarna och det övernaturliga”, och i Danmark med titeln ”Heksekunster og fastelavnsløjer” i DS 1980, Guldbog 10 og AA 43/2000.
”Knatte, Fnatte och Tjatte och ett antal onda
andar” av Carl Barks. DD 26. Utgiven i Sverige
i Guldbok 3, och i Danmark med titeln ”En
sælsom opfindelse” i Guldbog 3.
koll. 2480 Anders Christian Sivebæk
(övers. fr. da. av ÅJ)
För ankister som bor i Göteborgstrakten eller har vägarna förbi, vill vi tipsa om utställningen WHAAM! som visas på Göteborgs stadsmuseum (Norra Hamngatan 12). Utställningen är sammanställd av radarparet Sture Hegerfors och koll. 1551 Lasse Åberg och innehåller massor av godbitar. Vad sägs till exempel om en originalstripp av Mickey Mouse från 1938, tecknad av Floyd Gottfredson (och tuschad av Ted Thwaites och/eller Bill Wright)?
Andra höjdpunkter är två gamla fina Kalle- strippar av Al Taliaferro (tyvärr utan årtal) och fyra blyertsskisser från 30-talsfilmer som ”Orphan’s Benefit” och ”On Ice”. Det finns också en liten Carl Barks-avdelning där man bland annat kan studera två manusskisser (från Gröngölingshistorierna ”Teahouse of the Waggin' Dragon” och ”Captains Outrageous”) och en akvarellmålning. Koll. 1861 Don Rosa finns representerad med fyra originalsidor ur ”Incident at McDuck Tower”. Vidare visas en originalsida ur ”Air Pirates”, Dan O’Neills omtalade underground-Musse-serie från 1971.
Den som av någon anledning intresserar sig för icke-ankistiska serier kan spana in tjusiga original av giganter som Hergé (en fin sida ur ”Tintin i Tibet”), Charles M Schulz (Snobben), Mort Walker (Knasen), Hal Foster (Prins Valiant) och Robert Crumb (Mr Natural).
Förutom en massa serieoriginal och liknande innehåller utställningen också ett antal verk av kända konstnärer som inspirerats av serier och seriefigurer. Bland annat kan man se Musse Pigg- influerade litografier av Claes Oldenburg och en Musse-serigrafi med diamantdamm av Andy Warhol.
Utställningen visas till den 28 april. För
information om öppettider etc., ring 031-61 27
70.
koll. 694 Olof Siverbo
Just nu är en ny dansk Kalle Anka-förening under uppbyggnad, vilken ungefär kommer att motsvara den svenska föreningen NAFS(k). Föreningens namn är DDF(r), vilket står för Dansk Donaldist Forening (RAP) (= med Rap AndeProfil). Det kommer naturligtvis att vara en ideell förening, alltså en förening som inte tjänar några pengar på sin verksamhet.
Till att börja med satsar vi på att hålla ett möte och ge ut ett medlemsblad per år. Det kommer också att upprättas en bytescentral, där intresserade kan byta dubbletter med varandra. Medlemsbladet kommer att innehålla artiklar om vad som har hänt under året, vad som kommer att hända, samt artiklar insända av medlemmar, eller översatta artiklar från folk utifrån. Med andra ord kommer medlemsbladet i stort sett att innehålla allt seriöst material som har med Kalle Anka och alla runtomkring honom att göra.
Många danska donaldister har redan anmält sitt
intresse och vi vill härmed meddela att svenskar
också är hjärtligt välkomna. För mer
information vänder man sig till grundarna Søren
Haagerup (shaagerup@hotmail.com) och Anders
Christian Sivebæk (acsive@mail.mira.dk).
koll. 2480 Anders Christian Sivebæk
Det har kommit in en förfrågan från en ickemedlem som önskar köpa Guldbok 7, 9 och 10. Om någon har dessa till försäljning så kontakta Carina Pettersson via brev eller mail:
Carina Pettersson
xxx
Det har kommit åtta nummer av Kalle Anka & C.o sedan jag skrev senast, och dessa åtta nummer har varit väldigt bra. Dubbelnumret 51/52 från förra året innehåller serier av bland andra Marco Rota, Floyd Gottfredson och Romano Scarpa. Där finns också en sida som visar några av Kalle Ankas tidigare möten med rymden. Marco Rotas serie, ”Vikarierande jultomte”, handlar om att jultomten vrickar foten efter att han har halkat på Kalles tak och därmed inte kan dela ut julklapparna. Istället får Kalle, tillsammans med påskharen, försöka dela ut de resterande klapparna. Det resulterar i att julklapparna hamnar hos fel personer och blir tillbucklade, men Kalle och påskharen lyckas ändå bli färdiga före tolvslaget på natten. De förväntar sig tacksamma vänner inför julmiddagen, men icke. Gästerna är jättearga för att klapparna är smutsiga och blöta, men just när Kalle blir utskälld av sina släktingar och vänner träder jultomten fram och förklarar hur mycket Kalle och påskharen har slitit, och att utan deras förtjänst hade det inte blivit några julklappar alls. Vännerna inser att han har rätt och så äter de alla middag tillsammans.
Jag tycker att numret är mycket bra, dels för att Marco Rotas serie är väldigt bra tecknad och dels för att det är en bra Vicar-serie i slutet, ”Pang i rymden”. Romano Scarpas serie är inte så dum den heller.
Och så till nummer 1/2002. Detta nummer innehåller också serier av två kända tecknare, nämligen William van Horn och, återigen, Romano Scarpa. Scarpas serie, ”En stilla dag på stranden”, har bara pratbubblor i de fem sista rutorna och är därför mycket annorlunda. William van Horns berättelse tycker jag inte är så bra, men den innehåller många roliga fraser, till exempel ”Vid alla stönande studenter! En fluga!” och ”Nä, du stora galosch i Jössefors!”. Tidningen innehåller också en serie av Daan Jippes som inte är så snyggt tecknad, men den är ändå den bästa i numret.
Nästa nummer, nr 2/2002, är inget bra nummer. Det enda bra inslaget är en faktasida om fakirer. Numret därefter är desto bättre. Utsidan har en bild som inte är tecknad av Barks, men som nog ska vara en illustration till Barks’ serie ”Mästerflyttaren” från 1959, som är med i tidningen. Innan serien börjar så finns det en sida om alla Barks-serier där Kalle har utgett sig för att vara expert på någonting. I tidningen finns det också en serie som heter ”Den gyllene vulkanen” där tecknarens namn saknas, men det ser ut som om den är tecknad av Daan Jippes. Den bästa serien i numret, förutom Barks’ ”Mästerflyttaren”, är en Musse Pigg-serie av José Ramón Bernadó, som handlar om ett teatersällskap som med Musse och Mimmi i spetsen ska spela en pjäs om ett piratskepp. Efter ett slag i huvudet blir den som ska spela kaptenen galen och tror att han är en riktig kapten. Han orsakar en massa tumult, men allt ordnar upp sig till slut och föreställningen blir en succé.
Nummer fyra innehåller en väldigt bra serie tecknad av Vicar som heter ”Grabben Vinter”. Kalle, som är trött på att skotta snö, blir förd till Gubben Vinter med hjälp av sin magiska snöspade. Gubben Vinter är inte hemma, utan Kalle träffar istället hans rockgalna son Jesper och dennes flickvän Snöfrid. Kalle får syn på skåpet med väderkäppen som sköter vädret och ber Jesper att öppna skåpet och ändra vädret, men Jesper har glömt kombinationen till låset. Med sin magiska spade lyckas Kalle slå sönder skåpet och ändra på vädret i alla fall, men då kommer Gubben Vinter tillbaka och slänger ut honom. När Kalle sedan kommer hem blir det snöstorm och han och knattarna far istället till varmare breddgrader.
Nummer fem innehåller också två bra serier, en av William van Horn som heter ”Trubbel- gångaren” och en med teckningar av Bas Heymans, ”Den stora trädvandringen”. Jag tycker personligen att Bas och Mau Heymans serier bara blir bättre och bättre.
I nummer sex har jag som favoritserie en fortsättningsserie av Colomer som heter ”Lorden med gården”. Där finns också en ganska bra serie av Vicar som handlar om när Kalle ska försöka rädda Olympiska spelen från en fruktansvärd katastrof. Knattarna ska till Salt Lake City som hockeymaskotar och ska ta med sig en puck. Kalle får dock för sig att knattarna istället har fått med sig en rund sak som kommer att orsaka värmebölja där den befinner sig. När Kalle kommer till Salt Lake City upptäcker han dock att knattarna hade fått med sig en vanlig puck. I numret finns också en serie av Xavi som är ganska bra.
I det senaste numret, nummer sju, finns det
två serier som jag tycker bra om. Den ena är en
serie som heter ”Spillror av ett matvrak” med
Kalle Anka. Serien är gjord av Rodriques, som
vanligtvis brukar teckna Musse Pigg. Den andra
serien är med Musse Pigg och är tecknad av
César Ferioli. Det finns också tre sidor med en
serie med Disneys nya film Monsters Inc. Jag
tycker att även detta nummer är ganska bra.
koll. 2548 Axel Purvin
I december kom del två av Kalle Anka & C:o. Den kompletta årgången 1952 ut. Volymen tar som vanligt vid där den förra slutade och innehåller Kalle Anka & C:o nr 7–12/52, samt ett förord av koll. 314 Stefan Diös, där han behandlar dagsstripparnas och söndagsseriernas mästare Floyd Gottfredson och Al Taliaferro. Det är ett trevligt förord som passar volymen mycket bra, eftersom den innehåller många roliga och mästerligt tecknade strippar.
Den som hänger med på mailinglistan vet att det nyligen har förekommit en diskussion där kring den nya volymen, till följd av den feltryckning som finns i boken. Koll. 2417 Stefan Persson noterade att inlagan i nr 1/53 har hamnat i nr 7/52, vilket innebär att prenumeranter och trogna köpare kommer att få dubbla uppsättningar av serierna i nr 1/53. Felet berodde på att omslag och inlaga hörde till olika tidningar när Egmont köpte in tidningen, vilket dessvärre inte upptäcktes förrän upplagan var tryckt. Det är dock inte första gången som fel har uppstått i årgångsutgivningen. ”Det tycks vila en förbannelse av otur över de där årgångsböckerna”, som Stefan Diös sorgset uttryckte det på listan i samband med diskussionen kring denna del. Det återstår att se om prenumeranter och andra köpare kommer att kompenseras på något sätt för förlusten av nr 7/52.
Om man bortser från feltrycket, i den mån
det nu går, så är det en fin volym. Förutom det
redan nämnda trevliga förordet och de många
fina stripparna innehåller den ett antal bra serier,
men framför allt två guldkorn, nämligen Carl
Barks’ båda serier ”Hur man blir världens rikaste
man” (KA 10/52) – där Farbror Joakim och
Maharadjan av Kovostan tävlar i att bygga
statyer över Cornelius Knös, eller Josef Ankelius
som han heter i denna tidiga översättning av
Axel Norbeck – och ”Julkalkonen” (KA 12/52),
där Alexander Lukas använder sin tur till att
snappa åt sig vinsterna i tre kalkonlotterier mitt
framför ögonen på Kalle. Den sistnämnda serien
är framför allt rolig på grund av att den har ett
relativt ovanligt koncept; det går, som de flesta
säkert redan känner till, inte så bra för
Alexander i slutändan.
koll. 2187 Åsa Johansson
I Söndagsöppet 27/1 2002 berättade Jonas Hallberg att han som liten knatte, tillsammans med en lika liten Jan Guillou, hade avsikten att skriva en pjäs utifrån Barks’ serie ”Den gyllene hjälmen”. Det blev dessvärre ingenting med det, men tanken får ändå sägas ha varit både ankistisk och god.
Kulturnyheterna som visas i SVT varje dag brukar avslutas med en lista över aktuella utställningar och andra kulturella evanemang i en utvald stad. Den 14 februari i år avslutades programmet istället med en girighetslista, ”De giriga – en topplista”. Intressant för ankister att notera är att herr girighet själv, Joakim von Anka, hamnade så långt ner som på tredje plats på denna lista, strax efter Percy Barnevik. Längre ner på listan återfanns också Krösus Sork.
Nu är det tävlingsdax igen! Denna gång gäller det att identifiera citat från olika karaktärer ur Disneys tecknade långfilmer och placera in namnen på dessa karaktärer i ett korsord. De bokstäver som ska in i de nio rutor som är markerade i korsordet bildar i sin tur namnet på en tecknad karaktär och denna karaktär är svaret på tävlingen. Men skicka för all del in hela korsordet, för antalet rätt i övrigt är det som blir utslagsgivande om vi får in många svar. Svaren skickas till kansliet och vi vill ha dem senast 30 mars. Observera att samma film och samma karaktär kan förekomma flera gånger och att siffran som står först i de rutor där det finns två markerar vågrät.
Efter fem år finns det äntligen en ny version av Serieguiden ute, denna gång på internet. Där finns en lista med alla serietidningar som har kommit ut i Sverige 1908–1995 och vilket värde de har just nu. Bland topparna i listan finns:
Nya finesser kommer snart, till exempel en
möjlighet att kommentera guiden, ställa frågor
till en seriepanel och listor med de senaste
prisförändringarna. Du hittar webb-guiden på
www.seriesam.com/guide.htm
koll. 1682 Thomas Eliasson
a) Gladstone Walt Disney Comic albums 1–28
och Giant Comic albums specials 1–7
(kompletta) samt CBL of Walt Disney
Comics & stories 1–3. Samtliga i NM eller
bättre. Prisidé: 4000 kr.
b) 6 st amerikanska målarböcker från 1930-
talet i nytryck 1976?, komplett i VF.
Prisidé 1500: kr.
c) Disney-figurer i plast (medföljde Kalle
Anka-kexen på 1970-talet), 25 st.
Högstbjudande.
d) Kalle Ankas julnota 1957 VG. Pris: 500 kr
eller höstbjudande.
e) Hemmets Journals serieextra, reklampubl.
1990. Innehåller en Kalle Anka-serie, 16
sidor, FN. Pris: 100 kr.
f) Anders And & C:o nr 21/1959, VG. Pris:
100 kr.
g) Musse Pigg & Jan Långben 1960, FN. Pris:
200 kr.
h) Diverse WDS 1962–68 i NM. Pris enl. ö.k.
Koll. 1807 Carl-Gustav Almquist
xxx
Under år 2001 var Kansliet bemannat 98 dagar (44 onsdagar). Flitigaste besökaren var som vanligt Greger Nässén som dök upp inte mindre än 84 gånger. Senaste gången Greger inte ”vann” denna ”tävling” var 1984 då Anders Berglund ”vann” (och då var Kansliet i Anders källare ...). Avlägsen tvåa blev (som vanligt) Johan Blixt med 39 besök medan bronset gick Daniel Alzén (27 besök). Totalt hälsade 22 kollusorer på under året.
Sedan förra kanslirapporten (Kvacket 2/2000) har Johan nu äntligen gått om Anders i maratontabellen (trots att Johan aldrig haft kansliet i sin källare):
| 1 | 1310 | Greger Nässén |
| 2 | 674 | Johan Blixt |
| 3 | 659 | Anders Berglund |
| 4 | 422 | Claes Ericsson |
| 5 | 195 | Daniel Alzén |
| 6 | 96 | Per Vedin |
| 7 | 86 | Bror Hellman |
| 8 | 84 | Peter Nyrén |
| 9 | 82 | Gustaf Sterner |
| 10 | 58 | Hasse Sjöberg |
Om man tycker att Gregers 84 kanslidagar är imponerande så ska man komma ihåg att han 1993 var på kansliet 122 gånger!